Hur mycket har inflationen ökat egentligen
Har du märkt att maten blir dyrare i kassan? Eller att det kostar mer att gå på restaurang än förut? Du är inte ensam Inflationen påverkar vardagen för många svenskar och många undrar: hur mycket har inflationen ökat egentligen? I den här artikeln får du veta exakt vilka siffror som gäller, vilka priser som har stigit mest, och vad du kan göra för att skydda din plånbok.
Vad är inflation och varför ska du bry dig?
Inflation betyder helt enkelt att priserna går upp. När inflationen är hög blir dina pengar mindre värda. Det som kostade hundra kronor förra året kan kosta hundra och tio kronor nu. Det påverkar vad du kan köpa för din lön, dina sparpengar och dina lån.
I Sverige mäter vi inflation på två sätt. KPI är den vanligaste den visar hur priserna på mat, kläder, bensin och allt annat utvecklas. KPIF är måttstocken som Sveriges Riksbank använder (lite mer komplicerad, men viktig). Riksbanken har ett mål: inflationen ska ligga på 2 procent per år.
Varför spelar detta roll för dig? Höga priser påverkar sparande, lån och löneförhandlingar. Om du sparar pengar minskar värdet på dem när inflationen är hög. Om du har ett bolånelån kan högre räntor slå hårt. Därför är det bra att förstå vad som händer.
Hur mycket har priserna stegrat de senaste månaderna?
I september 2025 låg KPI-inflationen på 0,9 procent en minskning från 1,1 procent i augusti. Det är de vanligaste priserna på det som vi köper dagligen. Men bilden är mer komplicerad när vi tittar på KPIF.
KPIF-inflationen låg på 3,1 procent i september, ned från 3,2 procent i augusti. Det är fortfarande långt över Riksbankens mål på 2 procent. Utvecklingen ser ut så här:
- Juni: KPI 0,7 procent, KPIF 2,8 procent
- Juli: KPI 0,8 procent, KPIF 3,0 procent
- Augusti: KPI 1,1 procent, KPIF 3,2 procent
- September: KPI 0,9 procent, KPIF 3,1 procent
Månad för månad är variationen stor. I juni steg priserna med 0,5 procent jämfört med maj. I september var förändringen 0,0 procent priserna steg inte alls. Det visar att inflationen sjunker, men vi är långt från målnivån på 2 procent.
Vilka priser har ökat mest och minst?
Inte alla priser har stigit lika mycket. Kläder och skor har blivit betydligt dyrare. Restauranger och hotell har höjt sina priser kraftigt. Fritid och kultur kostar mer än förut det märker du om du gillar att gå på bio eller på restaurang.
Mat har också blivit dyrare, men inte lika mycket som kläderna. Det goda nyheten: priserna på mat har faktiskt sjunkit två månader i rad. Det beror på att globala livsmedelspriser har sjunkit. Energi och boendet har till och med blivit billigare än förut det kallas för prisfall eller deflation.
Vad betyder detta för din vardag? En vanlig livsmedelsaffär kostar mer än innan, men inte så mycket som innan sommaren. Att åka på långhelg eller semestertrip kostar betydligt mer. En ny tröja från populära märken kostar mer än tidigare. Men dina räkningar för el och värme kan ha sjunkit något.
Vad gör Riksbanken och andra för att få ner inflationen?
Sveriges Riksbank är central bank de försöker styra inflationen genom att sätta styrräntan. Just nu ligger styrräntan på 1,75 procent. Högre räntor gör att det blir dyrare att låna pengar. Det bromsar utgifterna och dämpar priserna.
Riksbanken planerar att hålla räntan oförändrad för tillfället eftersom inflationen börjar sjunka men är fortfarande för hög. Analytiker tror att inflationen kan stabiliseras närmare 2 procent under 2026. Men mycket kan hända: ekonomisk tillväxt, arbetslöshet och världsekonomi spelar roll.
Det är inte bara Riksbanken som jobbar med detta. Regeringen, myndigheterna och världsekonomi påverkar också priserna. När du förstår detta blir det lättare att förstå varför saker kostar som de gör.
Praktiska tips för din ekonomi när inflationen är hög
Vad kan du göra? Först: granska dina utgifter. Skriv upp vad du spenderar på mat, kläder och nöje. Se om det finns onödig spending. Små sparingar adderas.
För livsmedel: jämför priser mellan butiker. Många varor är billigare på discount-kedjor. Köp märken som är lite okändare ofta billigare än toppiga märken. Planera maten innan du handlar. Det minskar slöseri.
För sparande: pengar på sparkonto minskar värde när inflationen är hög. Prata med din bank om andra sparformer det finns vägar att spara som följer inflationen bättre. För lån: kontrollera dina ränteavtal. En högrän-tad skuld blir ännu dyrare när Riksbanken höjer räntan.
Det viktigaste: ta kontroll. Du kan inte stoppa inflationen men du kan fatta smartare val för din plånbok.
Priserna kommer att fortsätta förändras. Nu vet du hur mycket inflationen har ökat och varför det spelar roll. Följ utvecklingen framöver och anpassa din ekonomi därefter. Det är redan ett stort steg mot bättre ekonomisk hälsa.
